J
Big Orange
Köpte gitarren 2018, spelar på den i hemstudion. Jag är ingen gitarrtekniker men har spelat mer än 30 år och vet när det känns rätt i mina händer, justerar gitarren själv med andra ord. Jag har gitarrer i olika prisklasser med olika halsformer, greppbrädor och bandstavar, olika kan kännas rätt i mina nävar.
Min första beställning från Thomann gjorde jag 2004. Jag köpte bl.a. den billigaste HB-mandolinen, som då var den med mikrofon om jag inte missminner mig. Efter några månader började det rassla i banden. Jag höjde stallet, mer rassel, höjde stallet, mer rassel, konstaterade att locket spruckit i f-hålet, kontaktade Thomann, de skickade en ny som också sprack i f-hålet efter några månader, jag körde in en pinne i f-hålet och stagade upp locket och tänkte att det blir inga fler HB-instrument. 2020 kan jag med lätthet konstatera minst nio HB-instrument i min ägo, det finns fler om jag letar.
Med viss vånda, med tanke på f-hål, beställde jag Big Orange. Orange är bara förnamnet, men jag klär inte i vitt som ju är alternativet. Efter första färgchocken har jag vant mig och gitarren är ändå rätt snygg. Att gitarren inte kommer från Polen ser man pålacken (Göteborgs-humor för eventuella användare av google-translate). Jag kritiserar inga HB-instrument som jag har köpt när det gäller lackarbeten, för priset duger det i allra högsta grad.
Tillbaka till f-hål, när jag fick gitarren förde jag varsamt in min... kamera och konstaterade att locket är stagat och det är nog bra, inga sprickor i f-hålet än.
"Big" är storleken på kroppen både i djup och yta. Troligtvis mer som Dave Gonzalez (The Paladins) Guild än alla varianter av Brian Setzers Gretsch. Stor kropp är det hursomhelst om jag skulle ha fel på vems modell som är störst. Mikrofonerna är bra nog för att närma sig nämnda herrars ljud.
Ovangkol är det på min greppbräda och halsen är ett skönt C tror jag, inte för tunnt för mig åtminstone. Bandstavarna och radien passar mina fingrar. Jag har inte behövt polera greppbanden eller filat ändarna, något som är mer regel än undantag på mina HB-köp. Jag har strängat med Daddario EPN115. Spelmässigt är gitarren en fröjd.
Stämskruvarna håller stämningen väldigt bra även när man svajar. Jag har gjort som en del andra och tagit bort pinnen/staget på svajet, allt blir mer följsamt då. "Roller bridge" var lite vass mot min handflata, men lite slip/polering med min Dremel har åtgärdat detta. Intoneringen funkar alldeles utmärkt med "floating base". Skruvarna för att ändra höjden är dock inte perfekt anpassade till stallet, jag får ta hjälp av en skruvmejsel och bända lite lätt när jag justerar.
Jag köper nog ingen Guild eller Gretsch, jag tackar inte nej om någon vill ge bort en.
Min första beställning från Thomann gjorde jag 2004. Jag köpte bl.a. den billigaste HB-mandolinen, som då var den med mikrofon om jag inte missminner mig. Efter några månader började det rassla i banden. Jag höjde stallet, mer rassel, höjde stallet, mer rassel, konstaterade att locket spruckit i f-hålet, kontaktade Thomann, de skickade en ny som också sprack i f-hålet efter några månader, jag körde in en pinne i f-hålet och stagade upp locket och tänkte att det blir inga fler HB-instrument. 2020 kan jag med lätthet konstatera minst nio HB-instrument i min ägo, det finns fler om jag letar.
Med viss vånda, med tanke på f-hål, beställde jag Big Orange. Orange är bara förnamnet, men jag klär inte i vitt som ju är alternativet. Efter första färgchocken har jag vant mig och gitarren är ändå rätt snygg. Att gitarren inte kommer från Polen ser man pålacken (Göteborgs-humor för eventuella användare av google-translate). Jag kritiserar inga HB-instrument som jag har köpt när det gäller lackarbeten, för priset duger det i allra högsta grad.
Tillbaka till f-hål, när jag fick gitarren förde jag varsamt in min... kamera och konstaterade att locket är stagat och det är nog bra, inga sprickor i f-hålet än.
"Big" är storleken på kroppen både i djup och yta. Troligtvis mer som Dave Gonzalez (The Paladins) Guild än alla varianter av Brian Setzers Gretsch. Stor kropp är det hursomhelst om jag skulle ha fel på vems modell som är störst. Mikrofonerna är bra nog för att närma sig nämnda herrars ljud.
Ovangkol är det på min greppbräda och halsen är ett skönt C tror jag, inte för tunnt för mig åtminstone. Bandstavarna och radien passar mina fingrar. Jag har inte behövt polera greppbanden eller filat ändarna, något som är mer regel än undantag på mina HB-köp. Jag har strängat med Daddario EPN115. Spelmässigt är gitarren en fröjd.
Stämskruvarna håller stämningen väldigt bra även när man svajar. Jag har gjort som en del andra och tagit bort pinnen/staget på svajet, allt blir mer följsamt då. "Roller bridge" var lite vass mot min handflata, men lite slip/polering med min Dremel har åtgärdat detta. Intoneringen funkar alldeles utmärkt med "floating base". Skruvarna för att ändra höjden är dock inte perfekt anpassade till stallet, jag får ta hjälp av en skruvmejsel och bända lite lätt när jag justerar.
Jag köper nog ingen Guild eller Gretsch, jag tackar inte nej om någon vill ge bort en.
1
0
Anmäl recension
